Vad betyder kontoret för medarbetarna under 25 år?

Generation Z vill tillbaka till kontoret – därför är det avgörande för deras utveckling. Trots att hybrid- och distansarbete blivit norm i många organisationer, visar ny data att den yngsta generationen på arbetsmarknaden – medarbetare under 25 år – värderar kontoret högt. För dem är det mer än en fysisk plats. Det är en plattform för lärande, gemenskap och identitetsskapande.

De är den första generationen som påbörjat sina karriärer i en digitaliserad arbetsmiljö, men paradoxalt nog söker de närhet, handledning och mänsklig kontakt i högre grad än äldre kollegor.

📈 LITE SIFFROR

• 51 % av medarbetare under 25 spenderar 3–5 arbetsdagar i veckan på kontoret.

• 78 % av medarbetare under 25 anser att kontoret bidrar till en känsla av gemenskap.

• 91 % upplever hög produktivitet om de känner gemenskap på arbetsplatsen – jämfört med 43 % som inte gör det.

• 92 % anser att möjligheten att "lära av andra" stöds i kontoret – jämfört med 74 % hemma.

• 62 % saknar ett dedikerat arbetsrum i hemmet.

• 30 % känner sig frånkopplade från sin organisation vid distansarbete.

👉 Vad vi läser mellan raderna. Det framträder en tydlig bild: det är inte motstånd mot flexibilitet – det är behovet av tillhörighet, handledning och utveckling som styr beteendet. Generation Z har hög digital kompetens men är samtidigt mest sårbara för distansens baksidor: ensamhet, otydlighet och brist på spontan feedback.

För Generation Z är kontoret inte förlegat – det är framtiden. Kontoret fungerar som en "accelerator" för deras lärande och engagemang. När vi pratar om framtidens arbetsliv behöver vi alltså tänka bortom teknik och struktur – och börja forma arbetsmiljöer där förutsättningar för relationer, mentorskap och lärande är inbyggda.

Denna artikel har summerats och översatts i samarbete med Claire, läs gärna hela artikeln på engelska hos Leesman via knappen längst ner här👇

Bästa hälsningar!
Hampus & Claire (AI)

Workplace Market® - The home for professionals

Här nås jag via e-post

Här finns artikeln att läsa i sin helhet hos Leesman (eng)